Anna Gradin är utbildad i bibliodrama och deltog i den första bibliodramaledarutbildningen på Lidingö folkhögskola 2005-2007. Hon mötte bibliodrama under en utbildning i X-pedagogik på Lidingö. Anna är tornedaling och har vuxit upp i Lappträsk i Haparanda kommun. Tidigt började hon arbeta med barn och ungdomar i en frikyrkoförsamling i Haparanda och använde då bland annat teater, drama, berättande och närradio som metoder. Efter utbildning till grundskollärare och några års arbete som lärare har hon arbetat nio år som konsulent inom Studieförbundet Bilda i Umeå. I sin tjänst inom Bilda har Anna haft goda möjligheter att utveckla och använda sig av bibliodrama i många olika sammanhang. Nu bor hon på en gård på landet utanför Vännäs och njuter varje dag av närheten till naturen och de egna hästarna och fåren.
Anna, du har hunnit pröva många former av bibliodrama både i Bilda, i din egen församling och i andra sammanhang. Särskilt spännande tycker jag att resor med bibliodramaupplägg är. Berätta!
Hösten 2008 anordnade Petra Falk, en av Bildas resepedagoger och jag en resa med 10 av Bildas ambassadörer till Israel och de palestinska områdena. Den resan hade ett specifikt upplägg kring bibliodrama. Den här idén fick jag redan när jag gick bibliodramautbildningen, och den kunde förverkligas tack vare samarbetet med resepedagogen och Bildas studiecentrum i Jerusalem.
Deltagarna hade redan i Sverige träffats ett par gånger och fått pröva på bibliodrama så att de kände till metoden. Vår vision var att göra bibliodrama på bibliska platser, där bibeltexterna en gång utspelade sig. Vi gjorde till exempel bibliodrama på Saligprisning-arnas berg, på Herdarnas äng utanför Betlehem, i Getsemane och på platsen för Brödundret. Vi valde ut några platser som vi trodde skulle vara möjliga. Vi visste ju inte vad som skulle hända, om platserna skulle vara öppna och tillgängliga när vi kom eller om det skulle regna. På Saligprisningarnas berg kom en turistgrupp med kameror i högsta hugg mitt i en övning. På något sätt gick det ändå. När vi gjorde texten om brödundret hittade vi ett fint ställe där vi kunde vara för oss själva. Likaså kunde vi vara i en liten trädgård mittemot Getsemane, när det var aktuellt. Vi hade också tänkt göra ett pass i öknen, men det var för osäkert där, så det blev på hotelltaket istället.
Vi märkte att det gick fortare att komma in i upplevelsen när vi befann oss på plats. Att vara i miljön var en del av uppvärmningen. Ibland hade vi kanske inte mer än 30 – 45 minuter för bibliodramat, men om tiden blev kort kunde vi till exempel ta reflektionerna i bussen på hemvägen. Många av deltagarna hade mycket starka upplevelser av de bibliodramer vi gjorde. Ett annat syfte med resan var att möta olika människor som levde mitt i konflikten mellan Israel och Pale-stina. Vi kunde faktiskt uppleva att problematiken kring konflikten fanns med i texterna mycket mer påtagligt än vi hade förstått innan. Till exempel hälsades herdarna med fred och det blev en stark upplevelse, när man stod i Betlehem med konflikten runt omkring sig.
Du har använt bibliodrama på ytterligare ett par resor…
Ja, på ett par andra resor med Bilda har bibliodrama funnits som ett inslag i programmet. I mars 2009, då Bilda Nords styrelse och personal gjorde en resa till Mellanöstern, prövade vi att göra bibliodrama i Getsemane och på Saligprisning-arnas berg. På Saligprisningarnas berg fick vi konkurrens av borrmaskiner och dessutom regnade det! I samband med en personalutbildning på Cypern hösten 2010, ledde jag tillsammans med Marie Zingmark Huld en prova-på-workshop med bibliodrama kring Paulus´ skeppsbrott. Vi hittade en fantastisk plats vid stranden, där det var stenigt och kargt och en bit från bebyggelsen. Det var en spännande text i en spännande miljö. Det enda som störde var motorsporter som pågick ute på havet! Vi fick god respons på denna workshop från våra kollegor.
Jag tycker det är väldigt roligt och utmanande att göra bibliodrama i dessa olika spännande miljöer. Det är ju lite av tjusningen också att det inte riktigt går att veta i förväg hur förutsättningarna blir på plats. Men med god förberedelse, nyfikna och tålmodiga deltagare, tillit till sin medledare och en plan B och C i fickan så går det. Och att vad som än händer ”gilla läget” och vara bekväm med att nu blir det så här.
Vilka erfarenheter har du från arbete med bibliodrama i församling?
Jag har bland annat gjort gudstjänster/predikan lite mer inspirerande och upplevelsenära genom att ställa samman bibeltexter med bilder, sång och musik, tid för eftertanke… framför allt kring påsk och jul. Bland annat har jag då använt egna bilder från Mellanöstern och det har varit väldigt uppskattat.
I konfirmandarbetet har jag också provat bibliodrama. En gång använde vi texten då Mose kom ner från berget med stentavlorna och folket hade gjort en guldkalv. Det var oerhört intressant att se ungdomarna gestalta hur Mose blev så upprörd att han kastade tavlorna i marken. Det har varit spännande att se hur metoden fungerar i olika åldrar, konfirmander, unga ledare och vuxna ledare. Ibland kan det lekfulla arbetssättet vara svårare för de lite äldre ungdomarna, medan konfirmanderna inte har några problem att leva ut.
Kan du ge fler exempel på hur du har använt bibliodrama?
Bilda har arrangerat ledarutvecklingskurser och workshops där bibliodrama använts. Ofta har de då anpassats just till den aktuella målgruppen, till exempel kombinerats med värderingsövningar kring ledarrollen.
Jag har också använt bibliodrama vid personaldagar i min egen personalgrupp i Bilda. Det har förenat och byggt gemenskap och teamkänsla att få göra något lite annorlunda tillsammans. I det här arbetet har jag fått mycket uppmuntran av mina nära kollegor.
I målarbete har jag provat bibliodrama inom Bilda. I en nationell arbetsgrupp hade jag ett pass med metoder från bibliodrama och fick mycket god respons från de vana pedagoger som deltog. Övningarna har sedan varit en bra språngbräda till det fortsatta arbetet. I en församling har jag prövat att jobba med bibliodrama-tiska metoder kring församlingens skrivna visioner tillsammans med barn- och ungdomsledare. Metoderna och övningarna fungerar jättebra även med andra texter.
Har du några exempel på ekumeniskt samarbete?
I Vännäs ekumeniska bönevecka i januari 2011 fanns en bibliodramaworkshop kring temat ’Allting har sin tid’, då jag samarbetade med prästen Siv Olsson. Vi kommer att fortsätta samarbetet med tre prova-på-pass i vår, vilket känns roligt. Prästen Susanne Kostet i Umeå ordnade en ledarutbildning våren 2009 där jag fick göra tre tretimmarspass. Då arbetade vi med bibliodrama halva tiden och halva tiden gjorde vi en fördjupad reflektion kring metoden.
Vilka visioner har du för framtiden när det gäller bibliodrama?
Det skulle vara roligt att fortsätta göra bibliodramaresor bland annat i samarbete med Bildas resepedagoger och deras studiecentrum i Jerusalem. Miljöerna där är ju speciella i relation till bibeltexterna. Jag har också en idé att pröva om det fungerar att göra bibliodrama på nätet. Jag tror absolut att det går. Kanske någon som läser intervjun blir sugen att prova? Man kan också undersöka om man kan kombinera pilgrimsvandringar eller retreater med bibliodrama, då man kan leva sig in i bibeltexter genom tystnad och egna reflektioner.
Intervjuare Birgitta Walldén
2011-04-11