Det började med liturgiskt drama
Liturgiskt drama har för mig inneburit en kreativ glädje och en fördjupning av min kristna tro. När en grupp människor gestaltar en bibeltext tillsammans, så bygger det dramatiska uttrycket på spelarnas gemensamma kunskaper och personliga livserfarenheter. Dramatiseringen ger ytterligare ny kunskap och nya erfarenheter av textens innehåll – både för den som agerar i en roll och för den gudstjänstfirande församlingen. Så har jag sedan mitten av 1950-talet upplevt drama i kyrkospelets utformning. Olov Hartman, som startade kyrkospelsrörelsen i början av 50-talet, har uttryckt det så här: ”När man i kyrkospelsarbetet inte bara hör Ordet utan också gör det – i dramatisk handling – får det en nästan förskräckande verklighetshalt för den som är med. Man spelar sig inte bort från de heliga verkligheterna, man går rakt in i dem med kropp och själ.” De här orden visar tydligt, att kyrkospelet – det liturgiska dramat – utgör en av rötterna till bibliodrama.

Bibliodrama – ytterligare en dimension
När jag i början av 1990-talet kom i kontakt med bibliodrama, fick jag ytterligare en dimension i min bibelupplevelse, som innebär en fördjupad, personlig relation till många av Bibelns texter. Tillsammans med andra gruppdeltagare och med hjälp av bibliodramats många olika kreativa metoder –  rörelse, dans, drama, avspänning, bildskapande, rolltagande – närmar jag mig en bibeltext. Jag går in i skeendet med kropp och själ och identifierar mig med vad som hände då på den tiden, och vad som också händer i mig just nu. Människorna i bibeltexterna kommer mig nära, och Jesus blir verklig, levande idag som då. Det är oerhört spännande, och det drama som sker i gruppen – mellan mig och texten och mellan gruppdeltagarna – är inte avsett att visas för någon. Det är en upplevelse i nuet, som ger avtryck i mig för lång tid framöver, kanske för hela livet.

Mitt första möte med bibliodrama
Jag vill berätta om en stark upplevelse vid min första kontakt med bibliodrama. Det var en bibliodramahelg på Lilleskog hösten 1992. Ledare var Arne Gustafsson och Erland Svennungson. Texten vi arbetade med var Luk 7:36–50 (Kvinnan som smorde Jesu fötter). Efter en introduktion och några inledande övningar fick vi gå omkring en stund var för sig och välja en roll från bibeltexten. Det gjorde ingenting, om flera valde samma roll. Sedan satt vi i en ring och berättade för varandra – utifrån våra roller – hur vi hade upplevt händelsen i Simon fariséens hus. Jag, liksom ett par andra i gruppen, hade valt ”kvinnan” i texten, och det blev för mig en omskakande erfarenhet. Jag kunde känna igen sidor hos mig själv i kvinnan och i hennes möte med Jesus. Så hade jag aldrig tänkt tidigare, när jag bara läst eller hört denna text. Långt senare insåg jag hur mycket denna bibeltext hade berört mig. – Sedan dess har jag i flera andra bibliodramasammanhang, bland annat vid kurser och seminarier under ledning av Ottar Reinertsen, Norge, fått liknande starka personliga upplevelser, som berikat min tro och mitt liv.

Bibelns aktualitet
Just nu i vårens tid 2009, när den nya bibliodramahemsidan just ska ”släppas ut i rymden”, kommer jag att tänka på två bibelställen, som jag skulle vilja arbeta med i bibliodrama någon gång framöver. Det ena är Mark 4:35-41 (Stormen tystas) Det är orostider – banker kraschar, stora företag skakar, ekonomisk kris i hela världen, massarbetslöshet, pandemi hotar – nyhetsflödet skrämmer. Det stormar, vågorna slår in i båten och vi undrar: ”Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?” – Jesus griper in, lugnar vindarna och frågar: ”Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?” Det andra bibelstället är Luk 6:46-49 (Huset på berggrunden och Huset på marken.) ”Varför säger ni ´Herre, herre´, när ni kallar på mig, om ni ändå inte gör som jag säger?”

Jag ser fram mot att i bibliodrama få uppleva dessa och andra bibeltexter på nytt och inse hur aktuella de är. Vad vill texterna säga mig i mitt liv?

Önskningar för framtiden
– Mötesplatser i olika delar av vårt avlånga land, där aktiva bibliodramatiker kan mötas och lära av varandra och samtala om hur vi går vidare.
– Kurser för människor som vill pröva på och kanske sedan vill fortsätta att lära mer.
– Fler utbildade ledare, som kan använda bibliodrama som bibelupplevelsemetod i de allra flesta sammanhang och i alla åldrar. Givetvis krävs det då kunskap om och egen erfarenhet av olika bibliodramametoder och bearbetningsmodeller, som man ska kunna anpassa till de olika grupperna.

2009